Vardag igen

Ja nu är det vardag igen och Jannes sista dag hemma avslutades på ett väldigt drastiskt vis. Vilken vändning det blev!

Klockan närmade sig 23.30, Janne plockade i köket och fixade sin matlåda. Jag gick ut i tvättstugan och tig ut tvätten ur maskinen när jag hör hur det smattrade utanför.
På nåt vis lät det konstigt men samtidigt så trodde jag att det hade börjat regna och att regnet smattrade mot något.
Trots att jag trodde att det bara var regn så låste jag upp och tittade ut.
Snustorr var marken och jag tittade upp lite och såg flammor som var flera meter höga och rökmoln med aska som steg över trädtopparna. 
Jag minns inte exakt vad jag gjorde då men jag har för mig att jag slängde igen dörren och Janne sa till mig efteråt att jag hade typ skrikit "Åh herregud! Janne!" (Vilket jag minns i efterhand)

Jag höll i ett par blöta jeans och sprang upp mot Janne som var i köket.
(Jag har ju hört hur fort ett hus kan brinna ner, så jag hade inte tid att släppa brallorna, haha)
Han såg alldeles förvånad ut när vi mötte varandra och jag fick ur mig att det brinner på Vasa.
Helt lugn och sansad går han efter telefonen och slår in numret (Kändes som 10 minuter) och går ut och möter upp. 

Inte alls lång tid därefter dyker det upp brandbilar av olika typer och polisbilar.
Folk hopades och vi hade massa bilar parkerade utanför vårt hus för att de skulle komma och kolla på branden.
Mitt i natten liksom... 

Jag var alldeles skakis i en timme. De kunde i alla fall släcka elden och förmodligen så såg jag att det brann bara strax efter att det börjat brinna.
Det var ett soprum som brann, intil skolan och det hade sedan tagit eld i taket på själva skolhuset.

Fy så skärrad jag var, det var otäckt. 

Men nu är det över i alla fall och helgen fick ett annorlunda slut.

Idag visar jag er en liten del av Kevins rum. Nu börjar det bli lite ordning där, äntligen. Nellies rum har vi fixat i igen. 
Funderar på att bygga ett nytt kök åt henne. Det hon fick i julklapp går bara sönder en massa, tyvärr.
Har spånat på kök åt Nellie i två år nu, haha. Men det är så roligt :) 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Matbloggstoppen